Sitter och läser om många oroliga här i vårt land nu.
Jag tror att det här har blivit större än någon kunde tro. I början så tänkte nog många att det lugnar nog snart ner sig. Nu när det fortfarande inte nått sin topp här i Sverige då börjar nog de flesta att förstå hur allvarligt det här är.
Att vi måste sluta vara så ego och börja tänka på alla våra medmänniskor.
Ibland när jag tar mig en funderare på hur folk gör eller är i olika situationer då blir jag nästan mörkrädd. Folk är så stressade så egoistiska att jag tänker att det som händer eller sägs finns inte på min karta. Jag kan bara inte förstå.
Visst gör jag fel ibland och kanske säger fel men jag ber även om ursäkt om jag känner att något är fel.
En av det värsta är väl när man står och pratar med någon och så säg att du kanske får en fråga om något, sen märker du att vederbörande som ställt frågan inte lyssnar på vad du svarar eller kanske till och med börjar prata om något annat. Då tänker jag ibland, undra om jag är osynlig eller om det inte hörs något när jag pratar :-)
Jaja nu när jag fått ur mig detta så åter alla måste vi hjälpas åt nu. Åk inte iväg på den där mysiga träffen med bara några stycken vänner. Ring varandra , prata över videosamtal i stället. Läste om en tjej som träffade några vänner på middag, 7 stycken inte så många ju.
Alla blev smittade, hon som berättade låg inne och var riktigt dålig.
Så tänk er för, ja jag tjatar för dett är riktigt illa.
Vi får härda ut och sen när allt lugnar ner sig får vi träffas igen.
Var rädda om varandra Tjingeling med kramar.
